fullspäckat schema, trasig karamellskål och lite drömmar och så
Jag överlevde dagen!
Har hunnit med jättemycket idag! Först var det ju inventering i morse, direkt därefter var det föreläsning. Höll på att somna, min hjärna pallade inte lyssna och den ville typ stängas av. Men jag klarade mig, cyklade hem och vilade någon minut på soffan innan jag fick fnatt. Gick ut i köket och kollade på vår gamla mikro. Fy fan va gul och ful och äcklig den är! Jag fick nog och sa till Fredrik att det var dags nu. Nu skulle det inhandlas en ny mikro! Med tanke på att det är mamma och pappas gamla som dom köpte innan jag var född, så var det dags. Haha, förstår inte hur vi överlevt med en 22 år gammal mikro!! Blir lite ledsen att vi ska slänga den på soptippen, den är ju lika gammal som jag och jag har använt den hela mitt liv. Separationsångest kallas det.
Till kvällsmat åt vi laxgratäng, mycket gott måste jag säga! Har alltid tyckt om fisk, smakar helt underbart, men lukten är inte alltid den bästa. Direkt efter ville jag sätta upp mikron och göra fint i köket. Och fint blev det! Ska ta foto och visa er senare, just nu är jag helt slut. Men måste bara berätta om vad som hände när jag gjorde fint och diskade. Min fina karamellskål med lock gick i tusen bitar. Blev asledsen. Stod och tittade på delarna och bara var jätteledsen. Min fina skål... Ja och så det är nu jag säger att jag önskar mig en ny karamellskål som finns i chilibutiken på väla. Eller en annan fin sån skål som är i klart glas. MIN KARAMELLSKÅL :(
Nu är det chill i pyjamas som gäller och sen är det idol klockan 20.00! Inte för att jag följer det slaviskt, men jag gillar att titta på det när jag kommer på att det går! Blir så glad för dom som kan sjunga bra. Så roligt för dom att dom får sån otrolig bekräftelse på att dom har talang! Och kul att dom vågar ge sig ut i den världen, kan tänka mig att det är lite skrämmande att bara slänga sig in i idolkarusellen och förlita sig på sin röst och bara köra sitt race! Men det måste vara en ritkigt härlig upplevelse! Önskade jag hade någon talang som folk la märke till och få en boost av människor som tycker jag har talang som är värd att lyssna på/se/läsa/mm. När jag var liten ville jag sjunga. Som Christina Aguilera! Det var min dröm! Var med i alla musikaler och shower som var på skolan och ville sjunga och dansa. Sen fick jag intresse för dans och har provat på massa olika stilar och så, var nog ganska duktig. Men sen kom det pojkar och shopping på stan som kom ivägen (ja, ni vet ju hur det var när man var tolv och fick veckopeng). Då var det mer måla och rita som var min hobby. Ritade alltid i svart/vit. Minns att jag ritade Ariel och nu när jag ser den så var det faktiskt riktigt bra, om man får säga så.
Nu i äldre ålder har jag velat uttrycka mig mer i text. Började skriva och fortfarande rita lite och det trivs jag med. Skriver mer saker än jag publicerar här. Vågar inte riktigt. Det är lite läskigt att visa upp sitt arbete för världen, ungefär som idoldeltagarna gör när de ska stå rakt upp och ner och sjunga för juryn. Det är nervöst liksom. Man känner sig naken och sårbar. Men om ni vill kanske jag kan publicera något här.
Nä, nu ska jag ta och göra en chailatte och bara ta det lugnt tills idol börjar. Ha det fint och hoppas mitt långa inlägg (som spårade ur lite, skulle inte skriva mycket från början men fastnade i en tanke) inte gjorde er uttråkade! typ som den långa parantesen.. eller min långa avslutning.
Hejs!
