rikkemy

Hej hopp jag är trött på att det ska vara is överallt. Har inte ramlat ännu, men jag lovar, snart gör jag det. Det livsfarligt där ute :O

Hade en myskväll med Otto, Hanna och Sara igår och det var najs :) Massa tjejsnack och mys i Saras säng. (Ej att tolka fel :P) Fler sådana kvällar är det nästan krav på detta år!
Sen när jag var hemma och alla hade gått och lagt sig satt jag uppe och kollade på tv. (just det, vi har köpt ny tv. WOOW, känn känslan av att vara på bio varje dag. I like it!) Och då satt jag och tänkte lite och så tänkte jag helt enkelt, varför inte? Varför inte liksom? Varför inte våga mer iår, göra det som jag verkligen vill, istället för att hela tiden ta den säkra vägen. Varför inte bara säga allt som det är, och vara totalt 100% ärlig, alltid? (Okej, måste faktiskt säga en sak här som måste tas hänsyn till; Har man inget snällt att säga trots att det är sanningen, borde man inte säga det i onödan.) Varför inte stå på egna ben istället för att alltid göra som alla andra säger. Varför inte?
Vet inte om ni någonsin haft en sådan känsla, men alltså, hela min kropp fylldes med glädje, fjärilar typ. Jag vill liksom ut! Jag vill leva livet! Börja här och nu! Jag bubblar snart över av.. Jag hittar inte orden på danska, svenska eller engelska för att beskriva detta. Jag vet inte, men det känns bara bra.

Känslan av att vara kär är den bästa. Och dom som säger att det inte går att vara kär i kärleken. Det går visst!