Kan någon hjälpa mig att hjälpa mig själv?
Okej, nu ska jag vara tråkigt och massa sånt. Men jag är ledsen.. Jag är förvirrad.. Jag måste få skriva av mig lite.. Det kommer vara lite konstigt för er att läsa kanske, iaf dom som läser bloggen som inte känner mig HELT OCH HÅLLET. Jag skriver inte för er skull, för min egna..
Jag är lycklig. Jag har en underbar pojkvän som jag älskar. Men jag mår inte bra. Jag har för mycket i hjärnan nu. Jag orkar bara inte vara glad varje dag. Det är jobbigare att vara ledsen, men hålla en mask än att bara få vara lite ledsen. Jag tänker på min farmor. Jag tänker på min familj. Jag tänker på min bror, jag saknar honom. Jag tänker på att jag vill prata med Jenny för det känns som jag kan prata med henne. Jag tänker på mina vänner, som är lite överallt nu. Jag tänker på Fredrik, och att jag måste vara den mest krångliga flickvän han haft. Jag tänker på mig själv.. Jag tänker på min framtid. Jag tänker på för mycket nu.
En sak som jag tänker på varje dag är att jag är nog den mest osäkra tjej som går på denna planet. Jag får höra av många att jag inte borde klä mig i tält och gömma mig så som jag gör. Men då frågar jag; Vad ska jag ha på mig istället då? Men utan att få svar. Det lämnar mig med att jag vet att det jag har på mig är fel, men jag har inget som är rätt. Det är jobbigt att bara veta att det är fel, och man inte vet hur man ska göra så det är rätt. Jag är osäker på mig själv. Mitt utseende. Mitt beteende. Jag tar gärna bilder på mig själv som jag personligen kan tycka är fina. Sedan lägger jag upp dom här på bloggen eller facebook eller liknande. Jag får många fina kommentarer från mina vänner. Vissa kanske inte tar sådana kommentarer och verkligen uppskattar de, men för mig kan en sådan kommentar göra min dag. Vissa människors kommentarer gör mer än andras. Men det finns en person som verkligen kan göra min dag och göra så att jag ler hela dagen med hans ord. Fredrik har mest inverkan på mig. Säger han att jag är fin så finns det ingenting som kan sänka mig den dagen. Säger han att han inte gillar något som jag har på mig så försöker jag undvika att ha på det. Jag vill att han ska tycka jag är fin. Jag vill att han ska säga fina saker till mig. Jag vill att han ska lägga märke till förändringar. Fredrik är anledningen till att jag vill vara fin.
En sak som jag gör ofta är att jag jämför mig med andra.. Jag har sagt det till en del och sagt att jag tycker det är jobbigt, men det enda dom säger är: Men sluta med det då! Men hallå!? det är inte lätt. Inte lätt att bryta ett mönster man har graverat in djupt i ryggraden sedan barnsben. Jag har låg självkänsla, och det tar tid att ändra det. Men jag försöker be om hjälp nu för jag har verkligen försökt ändra mitt sätt att se mig själv, men allt som jag byggt upp kan rasa bara genom att se en tjej på stan. Kan någon hjälpa mig, att hjälpa mig själv?
Detta är bara en liten del av en av sakerna som jag tänker på just nu. Känner inte riktigt att gå in på de andra nu.
Jag är lycklig. Jag har en underbar pojkvän som jag älskar. Men jag mår inte bra. Jag har för mycket i hjärnan nu. Jag orkar bara inte vara glad varje dag. Det är jobbigare att vara ledsen, men hålla en mask än att bara få vara lite ledsen. Jag tänker på min farmor. Jag tänker på min familj. Jag tänker på min bror, jag saknar honom. Jag tänker på att jag vill prata med Jenny för det känns som jag kan prata med henne. Jag tänker på mina vänner, som är lite överallt nu. Jag tänker på Fredrik, och att jag måste vara den mest krångliga flickvän han haft. Jag tänker på mig själv.. Jag tänker på min framtid. Jag tänker på för mycket nu.
En sak som jag tänker på varje dag är att jag är nog den mest osäkra tjej som går på denna planet. Jag får höra av många att jag inte borde klä mig i tält och gömma mig så som jag gör. Men då frågar jag; Vad ska jag ha på mig istället då? Men utan att få svar. Det lämnar mig med att jag vet att det jag har på mig är fel, men jag har inget som är rätt. Det är jobbigt att bara veta att det är fel, och man inte vet hur man ska göra så det är rätt. Jag är osäker på mig själv. Mitt utseende. Mitt beteende. Jag tar gärna bilder på mig själv som jag personligen kan tycka är fina. Sedan lägger jag upp dom här på bloggen eller facebook eller liknande. Jag får många fina kommentarer från mina vänner. Vissa kanske inte tar sådana kommentarer och verkligen uppskattar de, men för mig kan en sådan kommentar göra min dag. Vissa människors kommentarer gör mer än andras. Men det finns en person som verkligen kan göra min dag och göra så att jag ler hela dagen med hans ord. Fredrik har mest inverkan på mig. Säger han att jag är fin så finns det ingenting som kan sänka mig den dagen. Säger han att han inte gillar något som jag har på mig så försöker jag undvika att ha på det. Jag vill att han ska tycka jag är fin. Jag vill att han ska säga fina saker till mig. Jag vill att han ska lägga märke till förändringar. Fredrik är anledningen till att jag vill vara fin.
En sak som jag gör ofta är att jag jämför mig med andra.. Jag har sagt det till en del och sagt att jag tycker det är jobbigt, men det enda dom säger är: Men sluta med det då! Men hallå!? det är inte lätt. Inte lätt att bryta ett mönster man har graverat in djupt i ryggraden sedan barnsben. Jag har låg självkänsla, och det tar tid att ändra det. Men jag försöker be om hjälp nu för jag har verkligen försökt ändra mitt sätt att se mig själv, men allt som jag byggt upp kan rasa bara genom att se en tjej på stan. Kan någon hjälpa mig, att hjälpa mig själv?
Detta är bara en liten del av en av sakerna som jag tänker på just nu. Känner inte riktigt att gå in på de andra nu.
